Hopp

Jag ger tydligen aldrig upp, inte i sinnet, jag hittar alltid hopp. Jag kan alltid se en väg ut, den bra vägen, för mig iaf =)
Igår hände något när någon hörde av sig, de relativt korta samtalet gav mig en känsla, jag vill ha mer, en forsättning.
Men men jag vet hur situationen ser ut å jag vet min plats, men jag är en realistiskt drömmare.
Hela kvällen igår va ja fylld med en känsla jag bara kan beskriva som positiv idag. Jag hamnar i ett känslomässigt stadie, jag grät en liten skvätt till filmen jag såg, Vit Oleander och varje låt jag hör så passar något in, jag kan känna igen mig i alla låtar.
Men jag är glad, jag vill alltid vara en glad å trevlig person, skulle tycka de va jättejobbigt om någon tyckte illa om mig.

De allra lättaste just nu för att få tömma ut mitt överfylld hjärta på kärlek vore att göra Charlie till en människa. Han är kär i mig, på riktigt. Jag kan inte förstå hur denna vilda lilla oranga misse kan ha blivit så kärleksfull, han är de raraste jag vet.
Min missar är väldigt egna, de som sker när ingen annan är här tror jag inte många kommer att få uppleva heller, dom är fruktansvärt tillgivna mot mig.
Men hur lätt är de att göra en katt till människa då.... ? Då förstår ni hur svårt allt annat är/kan vara.

Jag saknar någon, men nu är de inte bara någon random person, utan nu är de en speciell =)
Jag vet, jag vet att många skulle tycka de va onödigt att drömma och hoppas, men har man fastnat för någon så har man. De kanske går över imorgon eller nästa vecka, vad vet jag, men just nu är de de här jag mår bra av.
Låt mig vara en hopplös (hoppfull) typ ett tag, jag vill bestämma när jag släpper taget.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0